Kräftor – Goda och nyttiga!


Det är inga problem att förena nytta med nöje i samband med kräftskivorna i augusti. Varje år äter svenskarna cirka 500 gram kräftor. Förr var det kräftpremiär under början av augusti, men sedan 1994 går det att njuta av läckerheterna året runt. Anledningen var att skyddet av kräftbeståndet togs bort i Sverige, skyddet tillkom under mitten av 1900-talet för att inte kräftbeståndet skulle försvinna.

Nyttigt med kräftor

Förutom att kräftor är goda, så är faktiskt skaldjuret även nyttigt att sörpla i sig och njuta av. Kräftor är nämligen kalorisnåla och en kräfta innehåller endast tre kalorier och har knappt något fett eller kolhydrater. En helt vanlig signalkräfta fångade i svenska vatten innehåller omkring 13 gram kräftkött. Dessutom så är skaldjuret rikt på omega-3, vilket innebär att kräftor också har egenskaper som är antiinflammatoriska.

Kräftor innehåller även livsviktiga mineraler så som zink som hjälper kroppen när man stressar. Järn som ser till att bilda röda blodkroppar som transporterar syre. Selen stärker immunförsvaret och är viktigt för sköldkörtelhormonernas produktion, samt hjälper till att rensa bort tungmetallerna i kroppen. Jod som förhindra besvär med sköldkörteln. Det har visat sig att speciellt kvinnor som är gravida får för lite jod i sig, men det gäller inte att få i sig mer än dagsdosen (250 mikrogram) under graviditeten då fostret kan påverkas negativt.

Skaldjuret innehåller flera olika typer av vitaminer, som bland annat B12 som är bra för blodbildningen i kroppen. E-vitaminen som har en skyddande effekt mot exempelvis ben- och kärlkramp, blodproppar, akne, ärrbildning och urininfektioner. Kräftorna innehåller också fermenterbara (jäsbara) kolhydrater, som kan göra att personer som lider av orolig mage eller IBS kan ha svårt att absorbera. Vilket kan led till förstoppning och gasbildning.

Kräfttyper i sötvatten

I Sverige finns det två olika sorters sötvattens kräfttyper, signalkräftor och flodkräftor. Den inhemska flodkräftan och signalkräftan som importerats från Nordamerika och känns igen med sin ofta blåtoniga ljusa fläck på klobasen. De svenska flodkräftorna har kunnat fångas i både rinnande vatten och sjöar. Under början av 1900-talet så drabbades kräftorna av en svampsjukdom och kräftbeståndet sjönk kraftigt. Därför sättes det ut den importerade signalkräftan i de svenska vattnen.

Tyvärr spred dessa kräftor kräftpest och hotar det kvarvarandet av flodkräftbeståndet. Istället odlas det numera kräftor som sedan säljs för att ätas eller till utplantering. Sverige importerar omkring 3 000 ton matkräftor per år från länder som till exempel Kina, Turkiet och Nordamerika. I de svenska vattnen så fångar drygt 1 500 ton kräftor varje år och av dessa är det runt 15 % som är flodkräftor.

Fascinerande fakta om kräftor

Kräftor äter vad som helst, allt från sniglar och löv, till att äta andra kräftor. Skillnaden mellan hanar och honor, är honorna har en stjärt som är bredare och hanarna har klor som är större. Kräftorna byter skal, eftersom det inte växer något och då upp till åtta gånger per år, speciellt unga kräftor. Vuxna byter mellan en och två gånger per år.  Kräftor har fem varierande pigment och dessa ger färgerna blått, rött, grönt, brunt och gult. Anledningen till kräftor bli röda när de kokas är att de blåa, gröna och bruna pigmenten försvinner vid kokning.