Kräftans historia i Sverige


I Sverige har vi ätit kräftor sedan någon gång runt 1500-talet. Men på den tiden var det bara för fint folk som kungligheter och adelsmän, och kanske håller den känslan av lyx i sig än idag.

Förmodligen serverade man kräfta i andra delar av Europa tidigare än så eftersom man funnit att de nämns i kokböcker och andra böcker om läkemedel redan på 1400-talet.

Det var främst i klostren man avnjöt dessa då och det kan ha haft ett samband med fastan som inte tillät att man åt kött utan bara fisk eller liknande. Det var efter detta som kräftor som mat började bli populär i de högre stånden.

Kunglig mat

Första gången man sett att kräftor nämns som föda i Sverige är när Erik XIV år 1562 skriver till fogden på Nyköpingshus för att beställa kräftor till sin systers bröllop.

I vallgravarna kring Kalmar slott lät kung Erik XIV sedan odla kräftor, han var en stor älskare av dem. Då avnjöt man dem inte hela som vi oftast gör idag utan kräftorna ingick istället i stuvningar, färser och andra rätter.

Det var först på 1800-talet som kräftorna blev något som den breda allmänheten åt och det fanns väldigt gott om kräftor då. När man fiskade så kunde man lätt dra upp över 100 stycken på bara en natt.

Innan dess var det alltså mest överklassen som uppskattade kräftan som föda medan resten av befolkningen såg dem mer som oaptitliga insekter och i bästa fall något man kunde mala ner och ge som kraftfoder till boskapen.

När gemene man väl insett kräftans fördelar som mat så började man konsumera så mycket kräftor att ett förbud infördes år 1878. Det var ett förbud mot att under juni och juli fiska kräftor i Hjälmaren. Man var orolig att det skulle bli helt utfiskat på kräftor.

Efter det så kom många likadana förbud i andra kräftrika sjöar för att slutligen gälla alla svenska sjöar mellan 1 november och 7 augusti. Det var därifrån den första kräftpremiären kom.

Idag finns det ingen lagstadgad kräftpremiär, det går att köpa kräftor året runt dock finns traditionen med kräftskivor i augusti och tidig september kvar.

Från varma till kalla

Under 1800-talet började man också göra som vi gör idag när vi ska äta kräftor, låta dem svalna i sitt eget spad innan man ska njuta dem, innan dess åts kräftor varma.

Skaldjur och då framförallt kräftor har under århundradena alltid omnämnts som afrodisiakum, det beror förmodligen på att de innehåller både jod och fosfor som påverkar våra hormoner.

Det vi idag kallar kräftskiva tror man hölls första gången under tidigt 1900-tal. Ursprunget är från den tidens borgerliga “kräftsupar”. Själva benämningen kräftskiva såg man första gången runt 1930.

Det finns en gammal myt som säger att kräftor går baklänges, det är inte sant utan de går framlänges precis som vanliga djur. De kan dock röra sig bakåt genom att slå med sin stjärt men det gör de inte normalt för att förflytta sig.